Ryssland är känt för sin opera, balett och litteratur. Men de är inte precis kända för sina sitcoms. Till skillnad från britterna och amerikanerna hade ryssarna aldrig en benägenhet för situationskomedier förrän 2004. Även om de hade några framgångsrika sketchkomedier och improvkomedier på tv, hittade manuskomedier aldrig en väg in i hemmen hos nästan alla medborgare i landet. Men enligt en fascinerande artikel av MEL Magazine ändrades detta när Ryssland fick rättigheterna till The Nanny och gjorde om den till My Fair Nanny, aka Moya Prekrasnaya Nyanya.
Efter framgången med serien försökte producenterna hitta en annan amerikansk sitcom som de utvecklar för rysk publik. Till slut valde de den ovanligt framgångsrika Married With Children. Även om det inte finns någon brist på överskattade sitcoms, var Gift With Children inte det. Även om den var en bra hit i USA när den sändes 1987 - 1997, och senare i repriser tack vare syndikering, blev den en ännu större hit i Ryssland. Här är den verkliga anledningen till att Married With Children valdes ut för att anpassas för en rysk publik och hur stor den blev…
Varför gift med barn valdes ut för Ryssland istället för vänner
My Fair Nanny var en succé och den ryska komedin nummer ett genom tiderna. Det är fram till 2006 när Schastlivy Vmeste (känd på engelska som Happy Together) sändes. Showen var nästan identisk med FOXs Married With Children i alla former och former. Medan några av skämten från showen ändrades för att bättre passa ryska känslor och deras humor och karaktärsnamnen ändrades, förblev det i stort sett detsamma.
"Från och med 2004 började Sony Pictures Television International göra affärer i Ryssland. Det första de licensierade var sitcom The Nanny, sedan licensierade de en colombiansk telenovela som var mycket populär [Yo Soy Betty, La Fea, som var anpassad till Ugly Betty i Amerika]," Dmitry Troitskiy, tidigare verkställande producent för TNT Network i Ryssland sa till MEL Magazine: "Detta var för ett konkurrenskraftigt nätverk till vårt, så vi tänkte, "Vad mer kan amerikansk klassisk tv ge oss?" Valet var självklart: Gift… med barn."
Även om Married Wirth Children inte är den största sitcom i amerikansk historia, var det den ryska producenterna ville anpassa sig mest till. Även om så många skulle tro att Seinfeld, Friends eller Cheers skulle ha varit deras första val, visade de sig vara för specifika för amerikansk kultur.
"Det fanns andra alternativ, som Cheers and Friends, men detta är väldigt svårt att upprepa [i Ryssland]. Cheers handlar om barkultur, som är en väldigt amerikansk kultur. Livsstilarna i Friends skiljer sig mycket från ryska. livsstilar, men gift… med barn handlar om en familj - en dysfunktionell familj - så vi tänkte, 'Varför inte försöka?'" förklarade Dmitry.
Utöver detta fanns det över 250 avsnitt av Married With Children som ryssarna kunde anpassa för sin publik. Det är massor av avsnitt, så det är inte konstigt varför Ed O'Neil fick så mycket bet alt för att spela Al Bundy. På den tiden accepterade inte ryska producenter en serie med färre avsnitt än 100. Mellan den stora mängden avsnitt och översättningsbarheten av Married With Children passade programmet perfekt.
De ryska gifta med barns framgång
Även om Ryssland är fyllt av fantastiska skådespelare tack vare deras rika teaterkultur, var sitcoms främmande för dem. Så de behövde amerikansk hjälp när de försökte väcka den till liv. De fick hjälp i spader av Sony, som tog ett klipp i showen. Även om detta kunde ha varit en chansning för dem, slutade det med att det gav resultat i spader.
Även om de ändrade många av skämten för att passa en rysk publik, förblev den allmänna känslan och karaktäriseringen densamma. De anställde också en grupp verkligt spektakulära skådespelare som verkligen kunde knyta an till en blåkragepublik. Medan Happy Together tog en minut att fånga publiken, blev det snart en absolut megahit. Så mycket att showen överskred längden på sin amerikanska föregångare. Därför var de tvungna att skriva över hundra avsnitt till för programmet från början.
Happy Together var också en stor ekonomisk framgång och gjorde skådespelarna till kända namn. Så pass att mannen som spelade Gena Bukin, den ryska versionen av Al Bundy, fick en staty i naturlig storlek i staden där föreställningen ägde rum. Framgången med showen inspirerade också ryska komediförfattare att göra sina alldeles egna sitcoms, vilket öppnade upp dörren till en helt ny tv-industri i landet.
